Min bröstförstoring
Jag tror att alla som har liten eller ingen byst alls har någon gång önskat att de haft större. Jag har alltid haft liten byst. En bra dag kunde jag knappt fylla en A-kupa.
Jag har aldrig haft problem med att få pojkvänner och inte heller mått psykiskt dåligt av det. Det är inte heller pressen från omvärlden som har fått mig att vilja förstora mina bröst. Jag tycker helt enkelt om fina välformade och lagom stora bröst.
Jag kan inte säga att jag alltid velat operera mig för jag har inte alltid vetat att möjligheten fanns. När man började uppmärksamma bröstförstoring i media började jag leka med tanken, men det gick aldrig så långt som
till operation. Min första reaktion var, "visst blir brösten större men risken då? kostnaden? Vad ska alla andra säga om mig?"
Tankarna blev dock starkare och starkare, jag började bli lite smått besatt av bröst. Jag pratade kontinuerligt om bröst med mina vänner, frågade vilken storlek de hade, tittade på andra kvinnor för att se vad som var "normalt". Ändå vågade jag inte säga riktigt rakt ut att jag skulle vilja operera mig. För jag trodde att jag skulle på något sätt framstå som svag när jag gett vika för fåfängan. Jag trodde att det skulle förändra människors syn på mig.
Jag har också alltid varit den som klagat på alla som opererat sig. När man visade Baywatch var min stående kommentar "jag skulle också kunna se ut så om jag hade pengar och var villig att operera mig, men så tokig är jag inte". Så det kändes lite falskt att klaga på alla som har silikonbröst och sedan gå och göra likadana själv! Hur som helst så började jag systematisk läsa alla möjliga tidningar för att få en rättvis bild. Så fort det var något inslag på TV var jag framme. Sedan tänkte jag för mig själv om jag verkligen var seriös med dessa tankar och till slut insåg jag att jag var det. Det var många olika tankar och händelser som slutligen ledde till att jag ville göra en bröstförstoring men två av dem var dropparna som fick bägaren att rinna över: Min samling behåvaddar. Jag hade lila, jag hade blå, svart, beige, stora, små. Jag stod och tittade på den säcken en dag och insåg att någonstans har det blivit fel. Jag ska inte behöva plåga mig själv med dessa vaddar. Nummer 2 var den värsta, inhandling av sommarens bikini.