Plastikkirurgi har blivit en integrerad del av det moderna samhället, både globalt och i Sverige. Drivet av teknologiska framsteg och en ökande medvetenhet kring självförtroende och kroppsligt välbefinnande, växer efterfrågan på kosmetiska och rekonstruktiva ingrepp. Samtidigt har innovationer inom AI, 3D-simuleringar och regenerativ medicin bidragit till säkrare, mer tillgängliga och skräddarsydda behandlingar.
Den här artikeln ger en uppdaterad överblick över plastikkirurgins utveckling i Sverige, baserat på statistik från 2023 och framtidsprognoser för 2025. Vi belyser både möjligheter och utmaningar som påverkar patienter, vårdgivare och samhället i stort.
Utveckling och statistik: En snabb ökning
Under 2023 ökade efterfrågan på minimalt invasiva behandlingar, såsom Botox och fillers, med 26 % globalt enligt ISAPS. Sverige följde trenden med en 18-procentig ökning, särskilt bland yngre patienter och män. Avancerade kirurgiska ingrepp, såsom fettsugning och ögonlocksoperationer, växte samtidigt med 15 % jämfört med föregående år.
En tydlig förändring i patientpreferenser kan observeras. Minimalt invasiva ingrepp, som medför kortare återhämtningstid och lägre risker, dominerar bland yngre generationer. Samtidigt väljer allt fler medelålders och äldre patienter kirurgiska ingrepp för långsiktiga resultat.
Kosmetisk plastikkirurgi i Sverige: Fokus på trender och demografi
1. De mest populära ingreppen
Enligt Svensk Förening För Estetisk Plastikkirurgi (SFEP) utfördes över 20 000 kosmetiska ingrepp i Sverige under 2023. De mest efterfrågade behandlingarna inkluderade:
2. Vem genomgår behandlingar?
En undersökning med 4 437 svarande visar att 6 % av Sveriges befolkning har genomgått estetiska behandlingar sedan 2010, och 3 % har gjort det de senaste tre åren.
Patientsäkerhet och lagstiftning: LEKEI och dess effekter
Säkerheten inom plastikkirurgi har stärkts genom LEKEI (Lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och injektionsbehandlingar), som ställer krav på legitimerad personal och reglerar verksamheter. Trots detta visar IVO:s granskning att brister kvarstår, bland annat otillräcklig kompetens och dåliga hygienrutiner.
- 8–24 % av klinikerna som är skyldiga att registrera sig hos IVO har inte gjort det, vilket skapar ett “tillsynsmässigt mörkertal.”
- Sedan 2021 får endast legitimerade läkare, sjuksköterskor och tandläkare utföra injektionsbehandlingar.
- Ytterligare utbildning och tillsyn behövs för att minimera risker och skydda patienter.
Ekonomiska aspekter
- Den svenska marknaden för estetiska injektioner genererade ca 750 miljoner under 2023, med prognos upp till ca 1.5 miljarder år 2030.
- 91 % av estetiska verksamheter i Sverige fokuserar enbart på injektionsbehandlingar, och 88 % av klinikerna har färre än fyra anställda.
- Den globala efterfrågan på estetiska ingrepp har ökat med 40 % de senaste fyra åren (ISAPS)
Framtiden för plastikkirurgi i Sverige
Teknologisk utveckling omdefinierar plastikkirurgin och kan förändra behandlingsmöjligheterna drastiskt.
- AI och 3D-simuleringar hjälper patienter att visualisera resultat och förbättrar precisionen vid kirurgiska ingrepp.
- Robotassisterad plastikkirurgi, såsom Da Vinci-roboten, används redan för mikrokirurgi och kan expandera till fler områden.
- Regenerativ medicin med 3D-printade implantat och vävnadsodling kan revolutionera rekonstruktiv kirurgi i Sverige.
Slutsats
Plastikkirurgi i Sverige är en snabbt växande bransch, där både kosmetiska och rekonstruktiva behandlingar utvecklas med stöd av teknologiska framsteg. Trots förbättrad patientsäkerhet och lagstiftning kvarstår utmaningar kring tillsyn och sociala normer. För att möta framtidens behov krävs fortsatt utveckling inom både regelverk och teknik, med patienternas säkerhet och välbefinnande i fokus.
